Ringmakarna

Med sin sandgula hy och lövtunna ringar är Saturnus den mest karismatiska av vårt solsystems planeter. Himlakroppen återfinns i världsmytologierna och besitter högintressnanta kvaliteter som fortsätter att förbrylla våra forskare. I min gamla blogg skrev jag en gång ett inlägg som behandlade planeten, nu gör jag det igen, denna gång med vidgat perspektiv och nyfunna tänkvärdheter.

Karaktäristiskt för planeten är dess ringar. Hur dessa har uppstått är omtvistat, populära påstående yrkar på en forna måne som gått i kras, alternativt rester från planetens uppståndelse. Ringen överstiger inte 10 meter i tjocklek och är därmed i förhållande till planeten rakbladstunn. Ringarna består till största delen av isfragment och inhyser även några av planetens många månar. Frågan är om det är allt - kan det dölja sig något mer i dem?

Ovan: Saturnus, tagen av Voyager 1. Nedan: Ringarna på nära håll.

Norman Bergrun tror att de även är hem för gigantiska farkoster av okänt ursprung. 1986 utkom en bok på Pentland Press vid namn Ringmakers of Saturn, där presenterar Bergrun sin tes: att ett antal farkoster, en del upp till två jordslängder i storlek [sic!], manipulerar tillika skapar ringarna runt Saturnus.

Norman Bergrun och hans bok Ringmakers of Saturn.

Sättet han skriver på är tekniskt och torrt å det extremaste (detsamma gäller hans föreläsningar), det är därför svårt för en lekman att sätta sig in i resonemangen. Ett fyrtiotal tämligen kryptiska bilder förekommer i verket, endast ett fåtal av sann suggestiv karaktär. Boken inleder med hans en sida långa resumé: han har bland annat jobbat för Lockheed Martin och NACA (föregångaren till NASA), och är uppenbarligen mer än kvalificerad i frågor rörande teknik och fysik.

Hans minst sagt okonventionella slutsatser får emellertid stöd från vissa håll. Project Camelot (som f.ö. även intervjuat Bergrun) bandade ett långt samtal med legenden John Lear för några år sedan*. Lear känner tydligen karlen väl och talar sig varm om det skrivna verket, dessutom återger han en berättelse involverande Bergrun och ett flygplanshologram som stöd för att planen som körde in i WTC var projektioner [sic!]. Det är kanske inte helt oväntat att någon som John Lear faller för ringmakarteorin, men faktum kvarstår att Norman Bergrun verkar vara en fullt sansad människa. Kopplingen de två individerna emellan bör i varje fall beaktas.

--

Konspirationer alternativt desinformation å sido, Bergrun är inte den enda som pratat om främmande intelligenser hemmahörande i galaktiska ringar. Under första halvan av 80-talet kanaliseras ett par rader som målar upp samma scenario. Raderna hör till en större kropp av information som kallas The Law of One, tidigare känt som The Ra Material.

 

The Law of One: Bok 1 och dess förmedlare: fr.v.: Carla L. Rueckert, Don Elkins, Jim McCarty.

Law of One består av fem böcker** som under perioden 1980-84 togs fram av Don Elkins, Carla L. Rueckert och Jim McCarty via kanalisering. Källan som kanaliseras kallar sig för "Ra" och är enligt dem själva ett medvetandekomplex av 6:e densiteten, d.v.s. ett stort antal medvetanden som i sin evolution gått ihop och blivit ett. Vi människor tillhör 3:e densiteten. Materialet är av filosofisk natur och behandlar ämnen som kosmologi, spiritualitet, fysik, människan och mycket mer. Det huvudsakliga budskapet är att allt är delar av ett oändligt medvetande - allt är ett.

Följande två passager rör Saturnus:

"6.8 Questioner: Where is this Council located? 

Ra: This Council is located in the octave, or eight[h] dimension, of the planet Saturn, taking its place in an area which you understand in third-dimensional terms as the rings." 

"30.14 Questioner: Thank you. Can you give me a brief history of the metaphysical principles of the development of each of our planets around the sun and their function with respect to evolution of beings? 

Ra: I am Ra. [...] The planet known as Saturn has a great affinity for the infinite intelligence and thus it has been dwelled upon in its magnetic fields of time/space by those who wish to protect your system."

Kopplingen är tydlig. Högst tankeväckande är också deras nära nog identiska information rörande Tunguska-incidenten. Följande är ett stycke från sidorna 89-90 i Ringmakers of Saturn, följt av ett utvalt avsnitt ur en tidig dialog med Ra. Bilden har inget med böckerna att göra.

[...] To illustrate, a sudden change in the surface of the Earth occurred 30 June 1908. On this day, a violent thunderous explosion rocked an area near Tunguska in Central Siberia, USSR. Twelve hundred square miles became devastated. Small villages and wildlife disappeared during this blast. A large forest was flattened. According to eye-witness accounts, a flaming cylindrical object was sighted in the vicinity just prior to the explosion. After years of intensive study and scientific research, a firm conclusion has been drawn that the devastation had been caused by an aerial nuclear explosion. Supporting this conclusion is the Hiroshima nuclear-bomb destruction which produced a surfacedevastation pattern similar to that recorded at Tunguska. Some scientists go farther with an assertion that the devastation had been caused by an extraterrestrial spaceship which exploded. After all nuclear bombs had not been invented at the time of the 1908 explosion; and furthermore, they submit, there were eyewitnesses. The Tunguska story affirms the existence of cylindrical vehicles and their nuclear character.

 Var det ett rymdskepp från Saturnus som orsakade explosionen över Tunguska 1908? Två oberoende källor föreslår det.

"17.3 Questioner: In meditation a few nights ago I had the impression of a question about a crater in Russia. I believe it was in Tunguska. Can you tell me what caused the crater? 

Ra: I am Ra. The destruction of a fission reactor caused this crater. 

17.4 Questioner: Whose reactor? 

Ra: I am Ra. This was what you may call a “drone” sent by Confederation which malfunctioned. It was moved to an area where its destruction would not cause infringement upon the will of mind/body/spirit complexes. It was then detonated. 

17.5 Questioner: What was its purpose in coming here? 

Ra: It was a drone designed to listen to the various signals of your peoples. You were, at that time, beginning work in a more technical sphere. We were interested in determining the extent and the rapidity of your advances. This drone was powered by a simple fission motor or engine as you would call it. It was not that type which you now know, but was very small. However, it has the same destructive effect upon third-density molecular structures. Thus as it malfunctioned we felt it was best to pick a place for its destruction rather than attempt to retrieve it, for the possibility/probability modes of this maneuver looked very, very minute."

I Project Camelots intervju säger Bergrun att han skrev boken 1981, exakt samma tidsperiod som  de återgivna styckena ur Ra-materialet kanaliserades. Sammanträffandena är minst sagt slående. Därtill är det värt att nämna att Lears livsfilosofi*** samt Norman Bergruns fredfulla uppmaningar till oss i slutet av hans bok, är i god samklang med Ras budskap. Sinkadus eller samordning, man måste undra om det ändå inte ligger något och lurar bland isfragmenten trots allt.

--

Enligt den kanaliserade källan är Saturnus också den - metakosmiskt sett - mest harmoniska planeten i vårt system. Om det har något att göra med att dess norra pol besitter ett gigantiskt hexagonalt mönster kan vi bara spekulera i, men att det är ett särdeles spännande och vackert inslag kan nog ingen ifrågasätta. Fenomenet är unikt i vårt solsystem.

Hexagonens öga.

Mönstret har återskapats i laboratorium, med strömmande vatten. Vad som exakt ger upphov till hexagonen, som förblir stabil trots planetens rotation, är fortfarande en gåta. Dess egenskaper likaså. 

Även Saturnus sydpol bjuder på viss huvudbry, en perfekt storm härskar i dess absoluta mitt, precis lika orörlig som stormen på ovansidan. Intressant för en del, hänförande för de flesta.

Den eviga stormen.

Förra inlägget rundades av med en saturniansk rymdsymfoni. Mäktig och ambient. Exakt hur väl ljudet återspeglar verkligheten är svårt att säga eftersom ljuden i själva verket är olika typer av strålning som tolkats om till ljudvågor. Den första videon lämpar sig väl som eftermiddagslyssning, medan den andra snarare bör vara föremål för nöjsam granskning.⊙

♄

End Credits (fotnoter och källor):
*Tim Binnall gjorde också en intervju med honom runt samma tidpunkt, den är inte lika djupgående, men allt som allt mycket bättre utförd.
**Allt material som tagits fram av personerna som kanaliserade LoO-materialet (L/L Research) finns att tillgå gratis på deras hemsida.
***I Binnall-intervjun får han frågan om han har någon uppmaning till alla där ute varav han kort och gott svarar ungefär lev ditt liv med integritet och älska dina medmänniskor från djupet av ditt hjärta.

Project Camelots videointervjuer med Bergrun och Lear.
http://podcast.sjrdesign.net/files/070_RingmakersOfSaturn.pdf
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tunguska-h%C3%A4ndelsen
http://sv.wikipedia.org/wiki/Saturnus
http://www.lawofone.info/

Cirkelns kvadratur

Idag är de flesta övertygade om att en anonym grupp människor med hjälp av plankor och snören trampar fram kreationerna i skydd av nattens mörker; men låter sig verkligen samtliga sädescirklar förklaras därigenom, eller har vi att göra med ett genuint mysterium? Om så är fallet, vad förtäljs vid närmare granskning?

Låt oss börja med att säkerställa de oförklarliga aspekterna hos fenomenet. Den enda teorin som förklarar åtminstone en del av cirklarna är att de är gjorda av människor - vissa personer har nämligen under kontrollerade former skapat relativt komplexa alster; dock har ingen lyckats komma nära de mest sofistikerade mönster som dokumenterats, precision är en av de uppenbara aspekterna som skiljer dem åt.

Till vänster: Gjord av människor, tog ett team ett par veckor att planera, två dagar att skapa - i dagsljus. Till höger: Uppstod under en regnig natt i Wilt Shire, England, 14/8 2001. Observera hur mönstret är totalt över 10 plogrännor långt, medan cirkeln till vänster är mellan 2-3. 

Oförklarad påverkan

Mest avgörande är de karaktäristika som säden i 'autentiska' cirklar påvisar: medan sädesstjälkarna i nedtrampade cirklar övergripande är avbrutna, så är stjälkarna i oförklarade cirklar böjda och till och med uttänjda. I vissa fall har även vattnet i skarven på stjälkarna förångats, vilket orsakat att de 
sprängts. Fenomenen är väldokumenterade och lämnar ringa utrymme för gängse utläggningar. De tre bilderna nedan kommer från cropcircleconnector.com och cropcirclequest.com 

Addera det faktum att säden i många fall inte bara böjts på unika vis, men ibland även flätats i mönster, för att inte nämna fall då endast de övre delarna av säden lätt böjts ned, för att långsamt åter ställa sig och under skeendet skapa en hänförande effekt. Trots mängder av påstående har ingen någonsin demonstrerat hur en liknande effekt på växter kan återskapas.

Ovan och till vänster: vävt mönster från en cirkel som uppstod i East Field, England 14/7-2009. Till höger: ett blommönster där växterna var så lätt böjda att mönstret var svårt att urskilja från ovan. När de långsamt intog vertikal ursprungsposition uppstod en vacker effekt.

Tills någon faktiskt visar att det är möjligt att skapa nämnda effekter på växterna, måste formationerna kategoriseras som oförklarliga. Därtill måste vi addera det faktum att majoriteten (lite över hälften) av alla cirklar uppstår under regniga förhållanden - samt nästan uteslutande nattetid. I de fall människor demonstrerat skapandet av komplexa formationer har det alltid skett under dag eller med gigantiska spotlights. Rigorös planering föregår alltid själva böjandet, något som inkluderar flera dagar på fältet utförandes mätningar m.m.. Själva cirkelskapandet tar alltid otaliga timmar.

Stonehenge 1996

Ett fall som vägrar låta sig förklaras med konventionella metoder har fått namnet "The Julia Set" och uppstod under tidsspann på ~45 minuter under dagsljus en eftermiddag i juli 1996. Som bilden visar är Stonhenge, som är ett av Englands bäst bevakade fornminne, ett stenkast därifrån. En välanvänd motorväg skiljer dem åt och det skall också nämnas att luftrummet ovanför är mycket trafikerat. Tidsutrymmet för uppkomsten har därmed kunnat säkerställas precist.

"Julia Set"-cirkeln som uppstod under 45 minuter en eftermiddag nära Stonehenge får en att undra: vad kom först?

Med det konstaterat, låt oss titta på några av de mest magnifika sädesfältsmönster som uppträtt; och samtidigt helt ärligt fråga oss själva 'vad är rimligt?', samt, om vi tillåter oss, 'vad är innebörden?'.

För fler bilder se källorna längst ned, de flesta av bilderna har jag hämtat från Lucy Pringles hemsida.

Innehållet

Ett återkommande tema är matematik; pi, fibonacci ... kosmisk skönhet. Andliga aspekter åberopas även genom geometrins eviga fundament: Cirkeln och kvadraten. Gång på gång återkommer formerna i mönster relatererade till cirkelns kvadratur; kortfattat ett matematiskt problem där man med passare och linjal ska konstruera en kvadrat med samma area som en given cirkel. Problemet är bevisligen olösligt, dock erbjuder ett antal sädesfältscirklar geometri som tillåter en att konstruera en cirkel och en kvadrat med lika stora areor. Ta en titt på följande bilder, en av dem skapades av ett team med plankor och snören, kan du gissa vilken? Svaret finns längst ned i posten.

Cirkeln och kvadraten är två vanliga symboler som generellt står för det fysiska respektive metafysiska, cirkeln för kosmisk enhet och själ, kvadraten för stabilitet och materia. I kombination med varandra symboliserar de återföreningen av köttet och anden: Mänsklighetens mest kritiska fråga.

Symboliken är central inom Frimurarordern.

Kristen respektive tibetansk mandala.

Budskapet

Definierande för såväl spirituella discipliner som mystiska erfarenheter är dess bipolära förhållande till absolut vetskap, det som inte låter sig underkastas den vetenskapliga metodiken (åtminstone inte som den ser ut västvärlden idag), men som vi inte heller har anledning att tvivla på. Fenomen som moral och medvetande hör till sådant vi ovillkorligen håller för sant, till och med avgörande för människans fenomenologi, samtidigt är de, liksom ämnena i den här bloggen, bortom det reproducerbara mätandet.

Om vi öppnar oss för tanken att existensen till sin natur är oändlig, måste vi följaktligen erkänna att världen, oss inklusive, bottnar i mystik. Människans möjligheter att förstå är därför av uppenbara skäl begränsade. Däremot förblir upplevelsens gränser desto suddigare. 

Nästa steg i vår evolution torde ta oss närmare det Avlägsna.

Ett essentiellt första drag bör vara insikten att Oändligheten inte erbjuder några avstånd.

Introspektion är tillräckligt för att sätta igång processen som lyfter oss

--- nog för att åter sammanföra cirkeln med kvadraten.

Källor:
http://www.cropcircleconnector.com/anasazi/time2012a.html

http://www.bibliotecapleyades.net/circulos_cultivos/esp_circuloscultivos14.htm

http://www.temporarytemples.co.uk/imagelibrary/
http://www.lucypringle.co.uk/photos/
What on Earth: En utmärkt dokumentär av Suzanne Taylor om fenomenet samt människorna involverade kring det. 

Svar: Bilden högst upp till höger. Mönstret skapades av ett tyskt team vid namn 'Team Satan', på uppdrag av National Geopgraphic som filmade en dokumentär om fenomenet. Det tog tre män 5 timmar att göra den i strålande dagsljus. Genomförandet är imponerande, om än otaliga frågor lämnas obesvarade. 

Meditation

Jag är övertygad om att en av de viktigaste aktiviterna en människa kan ägna sig åt är meditation. Själv mediterar jag på daglig basis sedan snart 4 år tillbaka, och vad det har gett mig hittills i form av känslomässig balans, kärlek, mystiska förnimmelser och spirituell utveckling kan jag inte nog uttrycka min uppskattning för.

En del har frågat mig om hur jag gör när jag mediterar; sittställning, andingstekniker och buddhistiska referenser kommer då ofta på tal, och med all rätt, ty begreppet är förvirrat idag.

I själva verket finns det få saker som är så enkelt.

När jag mediterar sätter jag mig ned bekvämt i skräddarställning, håller ryggen rak och sluter mina ögon. Jag sitter så i cirka 10 minuter. De första två åren lyssnade jag på musik samtidigt, nuförtiden föredrar jag tysthet.

Av största vikt är att man gör det varje dag.

Det finns hur mycket information om meditation som helst, men den infon som jag själv tycker träffar mest i prick kommer från en kanaliserad källa. Budbäraren kallar sig Hatton och materialet förmedlades på 50- och 60-talet. Om du frågar mig sammanfattar det här meditation, både i praktik och teori, i stort sett perfekt. (Läs dokumenten i sin helhet här.)

[…] Proper meditation is of uppermost importance, and I should like to dwell for a moment on this subject, for proper meditation is most important in your growth. First of all, place yourself in a position that is proper for meditation. The best meditation can be had in a sitting position. Sit the body comfortably but erect, with both feet placed firmly before you. Keep the body and head erect and straight. Place the hands open and upward in the lap. Allow those racing thoughts to race. Do not try to force them to stop, but bring yourself into a relaxed feeling. Let your mind relax; do not try to control it, and you shall find these racing thoughts in time will slow, will become slower and slower until they eventually stop. And with practice, my friends, this time shall become shorter and shorter, and in due time you shall reach that state of stillness quickly, and in this state of stillness you become one with Creation and life begins to speak to you. In this stillness you can bring yourself in attunement with whatsoever you wish. In this still, very still quietness, all things can flow to you, for your mind is open and receptive to higher knowledge. 

[…] Now to some of you it may seem that it is impossible for you to relax in this position, but I say to you, my friends, that is the only true relaxation. For when the body is in positions for which it was not intended, true relaxation does not come, you cannot be receptive. Much of the Universal Energies comes to you through the spine when you are in the physical and unless the spine is erect, they do not flow. You would be amazed when this art is mastered, at what you can do; how quickly you can attune yourself in this state to anything that you desire. […] 

-Hatton, 15/6 -1959

I en senare kanalisering understryks även vikten av att vara konsekvent.

[...] In the first place, it is necessary to discipline one’s self, to some extent, and set aside a certain time each day for this practice and you will never become proficient at the art of meditation unless you practice consistently. It is not enough to practice this art once a week or once a month, or even every few days, but this should become a daily ritual. For unless you do this, your progress shall be slow in mastering the art. […] 

-Hatton, 23/6 -1961

 Enkelt är alltså förnamnet; och tålamod är ett billigt pris för under.

Ristricket - Tänk på hur du tänker

Kan intentionen bakom våra tankar påverka vår omvärld? Många - mig inklusive - har vuxit upp i ett samhälle där vi lärt oss att allt det vi ser, hör och upplever härstammar från en strikt materiell värld. Medvetande är ett resultat av elektronisk aktivitet i hjärnan och känslor är kemikalier som rusar omkring i våra kroppar; det vi tänker och känner är helt och hållet privat för oss. Men tänk om det inte är så, och att vem som helst med ett simpelt experiment kan motbevisa det?

För några år sedan kom jag i kontakt med material från Dr. Masaru Emoto, en japansk forskare som undersökt om tankar och intentioner kan påverka strukturen på vattenkristaller. Han skred till verket genom att märka vattenflaskor med antingen positiva eller negativa budskap, därefter tänkte han goda tankar om de positiva vattnet och vice versa. När han efter en viss tid undersökte kristallerna så fann han att det positiva vattnet hade vackra, komplexa kristallmönster, medan det negativa vattnets strukturer var oregelbundna och fula.

Vattenkristaller efter olika behandlingar <---> Dr. Masaru Emoto.

Naturligtvis är han mycket ifrågasatt, inte minst av passionerade anhängare av det rådande paradigmet. Som svar på kritiken har han föreslagit ett knep som alla intresserade kan testa, allt som behövs är ett kök. Knepet kallas i folkmun ”The Rice Experiment”, själv föredrar jag ristricket.

Det går ut på att man placerar kokat ris i tre olika glasburkar, vilka man markerar med ett positivt, ett negativt och ett neutralt budskap. Efter att burkarna stått synliga i några veckor kommer riset i den negativa (och neutrala) burken visa tydliga spår av förruttnelse, medan det positiva riset kommer att vara i betydligt bättre skick.

Otaliga försök har redan utförts runt om i världen, med häpnadsväckande resultat.

Som sagt, det är inget man behöver tro på, utan den som tvivlar kan enkelt testa hemma. Viktigt är dock att komma ihåg att syftet med tricket är att påvisa hur intentionen bakom våra tankar har (eller inte har) en reell effekt på den yttre världen, det är därför önskvärt att den som utför experiment några sekunder varje dag tänker goda tankar om det positiva riset och ja, ni förstår. 

Min käresta och jag testade detta för ett tag sedan. Hon var skeptisk medan jag hoppfull, så vi passade på att slå vad om utkomsten, om ingen förändring kunde påvisas efter en månad skulle jag bjuda henne på restaurang, dock fick hon bjuda om en tydlig skillnad uppstått. Vi valde att bara använda två burkar. Vi avbröt experimentet efter 3 veckor. Här är resultatet: 

Det skall tilläggas att experimenten inte på  något vis uppfyller kraven för vad som anses vara acceptabel vetenskaplig metodik. Otaliga skeptiker delar sina kritiska meningar angående experimentet på diverse bloggar och forum, till dem har jag bara en sak att säga: sätt igång riskokaren. 

English, please

This blog is now available in english. The idea is to simply translate posts from this one, which means that those of you who prefer swedish don't have to worry, Solnedgång på Mars will still be in the biz.

Click on the pic to get to the blog.

Kometkontroverser

Nyligen har det skrivits mycket om en komet som ESAs rymdsond Rosetta har snappat en unik närbild på. Exceptionellt eftersom det är första gången vi får se hur en komet ser ut på nära håll - och intressant nog ser vi (ytterligare) något som motsäger den etablerade kosmologiska modellen. Bilden på himlakroppen med det extravaganta namnet 67P/Churyumov-Gerasimenko förtäljer nämligen en stor stenbit - i kontrast till en förutspådd isboll. Men medan alla jublar över Rosettas hittills framgångsrika resa, är det desto tystare om upptäcktens implikationer.

Uppenbarligen ingen snöboll. 

Såväl i grundskolan som i högskolan har jag fått berättat för mig att en komet huvudsakligen består "mest av fruset vatten och frusna gaser" (från svenska Wikipedia 18/8/14). Följande infographic från NASAs webbplats sammanfattar modellen bra.

FAIL.

Vad är då karaktäristiskt för 67P? Det vi med säkerhet kan säga är att dess yta nästan uteslutande består av sten och damm, om det finns is på den är det i ytterst små mängder. Temperaturen på kometen är nämligen varmare än väntat, därför måste etablissemanget nu anta att isen döljer sig inuti himlakroppen – något som Rosetta kommer ge definitivt svar på om några månader när den landar på 67P.

Värt att nämna är att förespråkare för den alternativa kosmologiska Electric Universe-modellen långt innan Rosetta förutspådde att det är såhär kometer ser ut, som asteroider det vill säga. Det blir spännande att se vad som i framtiden kommer skilja de två termerna åt.

Okända besökare och läckta bilder

Det finns emellertid ytterligare information som föreslår att både standardmodellen samt den elektriska är på villospår. För någon vecka sedan offentligjorde youtube-kanalen secureteam10 en video innehållandes ett brev och fotografier på kometen i fråga. Brevet ska tydligen vara från en anonym källa inom ESA, och bilderna omanipulerade originalbilder där suggestiva strukturer går att urskilja på 67Ps yta.

Vidare hävdar brevskrivaren att kometen ger ifrån sig en radiosignal, vilket i kombination med strukturerna tyder på ett artificiellt ursprung. Personligen anser jag att historien har för många luckor för att verka trovärdig – men underhållande är det naturligtvis.

Helt orelaterat(?) har en filmupptagning från Rosetta som visar ett märkligt föremål (rymdskepp...!) seglandes förbi den stora rymdstenen dykt upp. Huruvida det rör sig om manipulerat material kan jag omöjligt säga, men jag har svårt att inte fängslas av det.  

Verkligt fascinerande.

I allmänhet rapporteras det lamt om att vi nu har en satellit i närheten av en komet, punkt. Vi kan dock konstatera att Rosettaaffären redan fört med sig många gånger mer spännande företeelser än bara det. Personligen ser jag med spänning fram emot rymdsondens fortsatta eskapader. 

Källor:

http://www.esa.int/Our_Activities/Space_Science/Rosetta/Rosetta_arrives_at_comet_destination

https://www.youtube.com/watch?v=qYIpU0DpZzM

http://en.wikipedia.org/wiki/Rosetta_(spacecraft)

https://www.youtube.com/watch?v=mlXoLwvzhzc&list=FLU6SnUJtoXAQ43jU0Xxi66g

http://www.jpl.nasa.gov/infographics/infographic.view.php?id=11219